Att hoppa i takt.
Idag kom jag till gymet 1 timme innan mitt pass med Actic X-step började. Istället för att sitta ner och vänta, och riskera att bli seg tog jag en sväng på min gamla trotjänare. Crosstrainern. Där allt började skulle man nästan kunna säga. När jag vägde
145 kg och va som tyngst ville jag träna men samtidigt inte skada min tunga kropp. Då kändes crosstrainern som en jättebra start. Från början orkade jag 5 min. 5 som blev 10. Som senare blev 30 min. Inom loppet av några månader orkade jag kämpa på i 1
timme på crosstrainern flera dagar i veckan.
Och de är lite så jag har tänkt hela tiden. Små steg som leder mig framåt. Skynda långsamt och hela tiden känna att jag har kroppen med mig. Att hoppa upp och ner på en stepbräda, i takt till musik och gärna i samma takt som resten av deltagarna i salen.
Ja de är en stor utmaning för mig kan jag säga. Jag hänger inte alls med och känner mig ganska "klumpig". MEN jag kör ändå för jag tycker de är så jäkla roligt helt enkelt! Och nån gång kanske något steg sitter som en smäck! Vem vet...
