hejnyalivsstil.blogg.se

I april 2015 började jag ge mig själv en större plats i mitt eget liv. De blev en livsstilsresa som resulterat i en viktminskning på drygt 60 kg. Men framförallt resa där jag hittat många nya delar av mig själv. Kanske kan jag inspirera någon, de vore fantastiskt! Här delar jag med mig av mina erfarenheter, tankar och av min inställning till livet. Häng på!

Mitt dygn har också 24 timmar.

Publicerad 2017-10-16 16:49:56 i Allmänt,

Jag har fått ett par meddelande nu från några av er fina följare där ni undrar hur jag hinner med allt? Får börja med att säga att jag också bara har 24 timmar på mitt dygn. Jag jobbar heltid. Jag har inga barn än. Mina dagar ser väldigt olika ut beroende på hur mina träningspass ligger och vad som händer i livet i övrigt. 


Jag gillar att ha fullt upp och många bollar i luften, om jag har valt det själv. Jag kan ta idag som ett exempel. Jobbade 7-15. Handlade på vägen från jobbet. När jag kom hem slängde jag in en plåt med müsli i ugnen så veckan är räddad. När den stod på plats i ugnen började jag laga en kycklinggryta. Medan den puttrade på spisen dammsög jag och bytte sen om till mina träningkläder. 

Nu har jag 30 min tillgodo i soffan innan jag ska cykla till gymet. Först 45 min Box sen 55 body balance. När jag kommer hem därifrån har jag kycklinggrytan klar att ätas till middag. Och ja, sen lär jag nog somna gott! Sen sover jag 8 timmar och vaknar upp redo för tisdag! 

14 km ren tacksamhet!

Publicerad 2017-10-15 11:34:36 i Allmänt,

Lördag morgon innebär att jag slipper ställa nån klocka, vilket är underbart! Vaknade vid 9-tiden. Köpte frallor från surdegsbageriet och fixade i ordning frukost. Frukost i soffan framför Nyhetsmorgon utan någon som helst tid att passa med bästa tänkbara sällskapet. En bättre start på dagen är svår att få! 


Med 15 grader utanför dörren och en kropp som varit 110% med mig under veckan, kände jag att de var dags för en långrunda denna lördag. Låg kvar i soffan ett par timmar och lät frukosten landa. Bestämde mig för att jag skulle springa 14 km. 

Jag bestämmer alltid innan jag ger mig iväg hur långt jag ska springa. 14 km är långt för mig att springa. Visst jag har sprungit de förut och längre än så. Men de är ändå en lång distans. Och såklart utmanande. Nu kommer jag återigen "tjata" om inställning. För den är allt när jag ska göra något. Den bär mig framåt. Då finns inga tvivel. De kan inte finnas några tvivel hos mig att jag ska klara det för då sätter jag bara stopp för mig själv. 

Så jag gav mig iväg ut på min runda. Sprang 7 km till den punkt jag hade bestämt mig för att vända vid. Sprang mina 7 km tillbaka. Igår sprang jag utan musik. Jag lyssnade på min egen andning och blev chockad över "lugnet" i min andning trots den långa rundan. Otroligt häftigt hur man ändå ganska snabbt kan bygga upp en kondition. 

När jag kom hem efter rundan och landade på mattan för att strecha översköljs jag av tacksamhet. Total tacksamhet och rejält mycket stolthet. Jag gör detta möjligt för mig själv. De är coolt som attans tycker jag! Att allt är möjligt är ingen klyscha. De är precis just så. De du vill göra, kan du göra, om du är beredd att göra jobbet för de. 

Starkare fokus än nånsin!

Publicerad 2017-10-13 07:20:06 i Allmänt,

Vilken vecka! I kroppen har jag känt mig stark och smidig och fokuset har varit starkare än nånsin. Det ena ger det andra. Många gånger hör jag "jag skulle aldrig orka..", "jag är så trött så jag tar mig inte till gymet". Men såhär funkar det för mig. Jag orkar för att jag tränar. Varje pass jag genomför ger mig ny energi till att genomföra nästa. 


För mig är de ett självklart val att gå på mina pass. Och de handlar inte om nån vilja att bli smalare eller så. Träningen för mig handlar om att jag ger mig själv ett fokus och att jag i de fokuset hela tiden flyttar mina egna gränser. Orkar mer, blir starkare, springer snabbare. 

Igår är ett bra exempel på hur starkt fokus jag har jobbat fram för mig själv. Jag har precis hämtat min fina kille på flygplatsen och vi har landat i soffan. Långa, varma kramar då vi inte setts på tre dagar. Jag hade mer än gärna legat kvar i hans famn resten av kvällen. Men redan tidigare i veckan hade jag bestämt att jag skulle gå på ett Box-pass på torsdagkvällen. Och de gjorde jag. För jag tänkte; jag älskar kicken jag får av Box och kommer ångra mig om jag skippar de. Och, han finns ju kvar där hemma efter mitt pass. 

Jag gick på passet. Körde järnet och åkte hem nöjd och glad efteråt. Jag blev serverad supergod pasta carbonara och efter en skön dusch landade jag i soffan igen. Ännu ett bra val av mig, för mig! 

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela