Jag kommer möta henne med världens bredaste leende!
Jag kom att tänka på en sak idag. Ett möte som skedde i en dusch för nästan 3 år sen. Först och främst, personen detta handlar om menade säkert inget illa utan visste helt enkelt inte bättre just då tänker jag.
För 3 år sen, i en dusch, i ett allmänt omklädningsrum, helt näck, med en helt okänd kvinna i 45-50 års åldern bredvid....
Kvinnan som jag aldrig har pratat med tittar på mig och säger: - Ska du operera dig?
Jag förstår inte alls vad hon menar och frågar: - nä, Vadå? Hur menar du?
- Ja alltså en gastric bypass. För de har jag gjort och de blev såhär... och därefter följde en monolog med hennes erfarenheter kring hennes operation som gjort att hon gått ner 40 kg. Hon avslutar med att säga "för annars går de ju inte!"
Jag står mitt emot, fortfarande naken och dessutom helt i chock. Jag svarar: "- Nej de ska jag inte. För mig är de inget alternativ. Jag ska göra detta på mitt eget sätt." Jag är så jäkla stolt över mitt starka svar.
Kvinnan fortsatte att argumentera för operation och upplyste mig om att jag säkert skulle kunna gå ner i vikt, men att sen kommer de riktigt svåra, att inte gå upp i vikt igen, för de kommer jag göra.
Jag duschade klart, sa hej då och gick därifrån. Inte ledsen utan förbannad. Jag har inte träffat på denhär kvinnan efteråt, men jag vill så gärna göra de. Jag kommer möta henne med världens bredaste leende! Jag tycker inte på något vis illa
om henne, utan tycker mer synd om henne som kände att hon var tvungen att hävda sig så mycket på något sätt. Jag hoppas hon mår bra idag i sin kropp och knopp och att hon känner att hon inte behöver kommentera andras.
