Drömma stort.
Inatt drömde jag att jag anmälde mig till Ironman. De har jag inte gjort. Men ett litet litet frö har absolut blivit sått i mig. Inte nästa år och inte året efter heller kanske men någon gång. De är viktigt att ha realistiska mål men jag tycker det är lika viktigt att drömma stort. Att jag har viljan, de vet jag ju redan.
Att jag har fullt av fina, peppande och stöttande människor i mitt liv som istället för att säga "näe men ska du verkligen.." eller "är du säker på att.." istället säger: "Kör! De fixar du! Du fixar allt!" är något jag också vet. Och med den stöttningen, tillsammans med min egen vilja är ingenting en omöjlighet. Så länge leendet är med mig tänker jag fortsätta utmana mig själv, testa nya saker, våga, misslyckas och lyckas.
För mig handlar det om att göra mig själv rättvisa. Att välja att prioritera saker som jag vet att jag mår bra av i kropp och själ. Som dagens löprunda. Jag ville springa, så jag sprang en mil. Med härlig musik i öronen och sol i ansiktet. Om två veckor är det dags för tjejmilen i Stockholm. De blir nästa lopp!
Jag får många frågor om hur jag började? Ni är många som undrar hur jag kom dit att jag började förändra mitt liv?
Och jag tror, att man kan komma dit först när man slutar med alla sina ursäkter. Om tidsbrist, fikarum fulla med kakor, kompisar med dålig karaktär, trötthet mm. När man kommer till den punkten att man inser att det är JAG som bär ansvaret och JAG som har makten, de är då häftiga saker kan börja hända.
