hejnyalivsstil.blogg.se

I april 2015 började jag ge mig själv en större plats i mitt eget liv. De blev en livsstilsresa som resulterat i en viktminskning på drygt 60 kg. Men framförallt resa där jag hittat många nya delar av mig själv. Kanske kan jag inspirera någon, de vore fantastiskt! Här delar jag med mig av mina erfarenheter, tankar och av min inställning till livet. Häng på!

Detta är att leva fullt ut!

Publicerad 2017-08-17 14:48:42 i Allmänt,

Igår var det dags! Dagen jag på sätt och vis förberett mig på under 2 års tid. Både fysiskt och mentalt. Att genomföra ett mini triathlon. Att stå i startfållan och tänka "jag borde gjort mer så" eller "jag borde tränat mer på det" de ligger inte för mig. I startfållan tänkte jag istället "jag har gjort de jag kan för att förbereda mig inför detta och de kommer ta mig in i mål!" 


Jag stod med den otroligt snygga röda badmössan på mig och bredvid mig hade jag mina två småsystrar och min yngsta systers sambo. Förväntansfulla och taggade klappade vi, kramade om varandra och dansade till musiken. Kl. 18.25 sprang vi i vattnet som höll 20 grader och kändes faktiskt inte kallt, vilket va en skön hjälp. 

Simningen startade, de moment jag ändå såg minst fram emot. Jag simmade bröstsim hela vägen och de kändes som att jag höll ett okej tempo. Framförallt hade jag en bra känsla hela vägen. Simmade i land på 15 min. Sprang upp, på med skor, nummerlapp, hjälm, linne och iväg på cykeln. 

Cykling har alltid varit min gren. Den är jag stark i. Så även igår. Den kändes bra hela vägen. Magiskt stöd längs med banan med varma fina människor som bjöd på hejarop. De gör så otroligt mycket! Cyklade in på 34 min. Hoppade av cykeln och tog en klunk vatten. Sen var det dags för sista momentet. Löpningen. 

Sprang iväg längs cykelvägen med hejade publik längs sidorna som gav extra skjuts. Hela tiden leendet på läpparna. Över att känna mig stark och älska de jag gör! Jag tänkte längs vägen att "de är detta som är att leva fullt ut!" Sista biten av löpningen gick genom stans mysiga gator mellan uteserveringar och resturanger. Känslan på upploppet ger mig gåshud när jag tänker på den. Att springa fram på röda mattan mellan läktarna på Stortorget, höra speakern ropa " här kommer Frida Rosen, henne har ni kunnat läsa om i tidingen, hon har gjort en häftig resa och dessutom gått ner 60 kg!" 

Tårarna gick inte att hålla tillbaka då. Jag sprang över mållinjen på 23 min och miljoner känslor rusade genom kroppen på en och samma gång. Jag gjorde detta möjligt för mig själv genom att ge mig själv rätt slags fokus. Den känslan är svår att beskriva rättvist. Tror inte riktigt att jag förstått detta än. 

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2017-09-06 13:30:18

Måste fråga - simmade du i vanlig baddräkt eller hade du någon sådan typ "triathlondräkt"? Har nämligen blivit sugen på att köra mini tri nästa år, men har lite dålig koll på vad som behövs. 😅 Har funderat på att köpa en sådan cykel som du har. Du är en stor inspiration och så himla duktig! Mvh // emmy

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela